söndag 18 september 2011

Att bli med hund

Jadå, Saharah fick följa med hem och ligger just nu nöjt hoprullad vid mina fötter, mätt och belåten efter morgonpromenad och frukost. De som säger att basenjis inte går att träna vet uppenbarligen inte vad de pratar om. Saharah svarar precis lika bra på träning som min mammas bordercollie/tax Ludde gjorde när han var 8 månader. Och hon gör det inte ens för godiset, ett par gånger har hon tagit godisbiten och bara lagt ner den på golvet/marken.

Hon visar sitt egensinniga temprament ganska tydligt på andra sätt. Det var meningen att hon skulle sova på sin filt bredvid min säng. Mitt i natten väcktes jag av ett lätt buffande mot min arm. Halvt vaken tänkte jag "skit samma", lyfte på täcket och sen sov hon mellan mina ben hela natten. Under täcket. Vilket var rätt mysigt faktiskt. Fast någon gång under natten kände jag hur hon höll på att lugnt och metodiskt tvätta mina fötter och ben, och kom att tänka på något jag läst på vovve.net skrivet av en annan basenjiägare, att hennes tik gjorde det alltid när hon löpte. Så jag får nog acceptera att Saharah löper för första gången, och det verkar vara fullt löp för lakanet hade en del blodfläckar i morse. Bara att gilla läget.

Gå inte vilse i universum.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar