lördag 30 juli 2011

Hört på tåget

Jag sitter här på tåget från Gbg och bredvid oss på andra sidan gången sitter medelsvensson med fru och två barn, pojkar i 8-10-årsåldern. En av pojkarna säger till sin mamma: "du kan få en chokladbit av mig". Det blir tyst ett par sekunder. "nu var jag snäll". Och sen: "om du hjälper mig öppna den här kan du få, men om du inte hjälper mig så får du inget". Det gjorde mig mållös. Pratar barn så till sina föräldrar nuförtiden?? Wesley skulle aldrig säga sånt till mig, men om han gjorde det skulle jag aldrig tolerera det.

Jag är uppfostrad att respektera äldre, särskilt mina föräldrar, och jag har lärt mitt barn samma sak. Jag undrar om det är "curling-uppfostran" som gör att barn inte respekterar sina föräldrar längre, eller är det att föräldrar inte respekterar sina barn och så är dåliga förebilder? Jag önskar att jag hade svaret på den frågan. Kanske är det lite av båda, eller något helt annat. Vad det än är tycker jag att det går utför överlag med familjer idag.

Gå inte vilse i universum.

onsdag 27 juli 2011

Paus i packningsbestyren

Hälften packat och jag kände att jag behövde en paus. Jag känner mig supernervös inför resan imorgon, rädd att jag ska glömma något viktigt, som biljetterna eller min medicin eller nåt. Dessutom kan jag inte hjälpa att tänka på själva tågresan med allt folk som kommer vara på tåget, eller besöket på Universeum, eller vandrarhemmet, eller spårvagnsresorna... Det är tur att jag inte kommer vara helt ensam. Och det hjälper förmodligen att Wesley är med. När det kommer till kritan är vi där för hans skull, för att han ska ha roligt tillsammans med oss, och då klarar jag det mesta.

Nej, bäst att jag packar färdigt, så jag inte glömmer nåt viktigt :p

Gå inte vilse i univers(e)um.

tisdag 12 juli 2011

Sommarlov

Det känns så otroligt segt att komma igång och göra saker nu när jag är ledig. Det är nästan som om mitt undermedvetna håller mig tillbaka eftersom jag inte har någon egentlig anledning att komma igång. Det blir tröttande att hela tiden medvetet tvinga mig själv att göra saker, även enkla saker som att äta, duscha, diska osv. Det blir gjort, men jag måste hela tiden tänka på vad jag ska göra och det känns så väldigt tungt.

Jag funderar mer och mer på att skaffa mig en hund. En liten yorkshireterrier eller bichon, eller chihuahua, eller nåt liknande. Jag såg en fantastiskt söt hund häromdagen. Mamma och jag var på promenad med Ludde och Tess*, och bakom ett staket kom en liten liten voffsing springande. Den skällde inte och hoppade inte, men verkade så nyfiken på vilka vi var så jag gick fram till staketet med Ludde. De nosade på varandra genom staketet och verkade komma överens. Jag var helt övertygad om att det var en valp, men när matte kom fram fick vi veta att det var en väldigt liten dvärgschnauzertik. Hon skulle bli avelstik var det tänkt men hon var för liten så hennes matte, som var fodervärd då, fick behålla henne. En gulligare hund fick man nog leta efter.

Så jag är inne på Vovve.net flera gånger i veckan och kollar deras annonser för hundar som ska omplaceras. Inga napp hittills men nån gång måste det ju bli det, om jag försöker tillräckligt länge.

Middagsdags nu. Sen långpromenad.

Gå inte vilse i universum.

lördag 9 juli 2011

Upp upp och iväg

Nu är allt klart för vår semesterresa till Göteborg. Vandrarhem och tågbiljett är bokat, och Lisebergs allt-i-ett-kort köper vi dagen innan vi åker. Jag ser fram emot resan väldigt mycket, trots att jag är rädd för spårvagnar. Ingen av oss har varit på Universeum förut, så det blir väldigt spännande. Jag har läst om det på Internet och pratat med bekanta som varit där. Och Liseberg är alltid kul förstås.

Så nu är det dags att skriva lista på allt som ska packas ner i väskan. Får absolut inte glömma kameran i alla fall. Denna resan ska dokumenteras i detalj. Det är inte ofta jag får ha min son i hela fyra dagar och tre nätter, så vi ska verkligen försöka få ut det mesta av den här semestern.

Kudden måste med förstås. Det vore ju olyckligt om jag höll hela vandrarhemmet vaket med mitt snarkande. Det känns onödigt i alla fall.

Faktiskt ser jag fram emot tågresan också. Det är flera år sen jag åkte tåg sist, så det blir spännande.

Gå inte vilse i universum.