Fjärilarnas död

Ja alltså, när vi väl kom iväg släppte all nervositet, tack och lov. När vi åkte från Värnamo var det mulet och lite kvalmigt, men det hade utlovats fint väder och på vägen dit klarnade himlen så att när vi kom fram var det strålande sol från en klarblå himmel och inte ett moln i sikte.

Första önskemålet från Wesley var Nils Karlsson Pyssling, men det låg lite undanstoppat på en sidogata så vi kom dit på omvägar runt Karlsson På Taket och Emils Katthult. Till slut hittade vi dit i alla fall, och Wesley han var in och ut i huset fyra gånger. Jag följde med första gången, men sen sprang han på så fort att jag inte hängde med, så jag hittade lite skugga utanför dörren där jag satte mig och väntade med kameran i högsta hugg.

Sedan skulle han prompt prova Inte-Snudda-Marken-Banan och det klarade han jättebra, med bara lite hjälp över de svåraste bitarna. I efterhand kom jag på att jag var så fokuserad på att peppa honom och vara stöd att jag glömde ta ett enda kort när han var så duktig. Attans.

I slutet av banan låg Den Lilla Staden och där snokade vi runt en liten stund tills en del av oss kände av lite sug i magen. Då traskade vi iväg till Törnrosdalen där sällskapet hade varit under ett tidigare besök. Den här gången blev de dock besvikna på maten. Wesley och jag var nöjda, vi köpte färdiga baguetter som var alldeles lagom mättande, men de andra gick tillbaka med sitt och fick pengarna tillbaka. Och jag måste ju säga att jag förstår dem, den grillade laxen var kall och den krämiga potatissalladen som skulle varit till var slut så de fick ta vitkålssallad istället. Det är väldigt dåligt att inte kunna vara förutseende och skaffa in så mycket mat att det räcker till alla, när man varit i gång så pass länge att man borde veta ungefär hur mycket folk som kommer vid middagstid varje dag.

Hursomhaver, efter maten var det något (läs: någon) som mycket starkt sa oss att vi skulle till Mattisborgen, så det var bara att traska dit. Mattisborgen och Mattisskogen är nya för i år och jag måste säga att de gjort ett makalöst jobb med stället. Borgen var verklighetstrogen om än i mindre format (precis lagom för barn) och möblemanget var i samma stil. Utanför hade de ett vattenfall och några grottor som var väldigt spännande för barnen så klart. Och vi hade sån tur att precis när vi hade utforskat nästan hela borgen (utom fängelsehålorna) så var det dags för en föreställning, så vi gick ut med alla andra och satte oss för att se på. Skådespelarna var mycket duktiga där de framförde delar ur filmen. De kom inte kronologiskt, men det gjorde liksom inget, det blev ett jättebra kollage i alla fall.

Så vandrade vi runt i Mattisskogen en stund och letade efter rumpnissar men de enda jag hittade var de vi hade med oss ;) så vi vandrade vidare till Villa Villerkulla och såg på när Pippi och Tommy och Annika och pappa Efraim berättade en saga. Och så åt vi glass. Väldigt mumsig glass. Väldigt mumsig laktosfri skopglass. Många kramar och pussar till den som bestämde att de skulle ha det i den glasskiosken.

Utanför Villa Villerkulla fanns så klart en jättefin lekplats också med en spännande sjörövargrotta. Efter lite tvekan kom Wesley med in och när han väl hade sett att de läskiga ljuden kom från en högtalare och det läskiga ljuset bara var färgade lampor, så tyckte han den var hur kul som helst och gick igenom den nåt dussin gånger eller så. Och jag behövde bara följa med fem gånger.

Från Villa Villerkulla gick vi vidare ner till Den Lilla Staden igen, för att titta in i handelsbodarna där. Vi hann precis med att köpa lite krumelurpiller och Kuckelimuck medicin innan bodarna stängde. Sen var det dags att börja tänka på refrängen så vi traskade iväg till Alms Diversehandel och handlade lite souvenirer innan vi lastade in oss i bussen igen för hemresan.

Trötta, men glada efter en händelserik dag kom vi hem och hann med en tripp till Webkinz World innan det var dags för Wesley att åka vidare. Jag sov mycket gott den natten kan jag säga, och mycket hårt. Och jag är så glad att jag fick hela dagen med min son.

Slutligen vill jag verkligen rekommendera alla som inte varit där än att ta en tur till Astrid Lindgrens Värld. Det är väl värt besöket. Fast kanske det är bäst att ta med egen matsäck för säkerhets skull.

Gå inte vilse i universum.