En kråka i marginalen

Jag satt idag och väntade utanför Kafferepet här i sta'n och fördrev tiden med att iaktta en kråka som tog för sig från ett övergivet bord utanför. Den fick tag i en bit ihopskrynklad plastfolie, förmodligen hade det innehållit en baguette eller liknande, och jag fascinerades av hur kråkan lyckades veckla ut plastfolien med hjälp av klor och näbb så att den kom åt de smaskiga smulorna inuti.

Kanske är det bara jag, men jag tycker ofta det är intressant att betrakta kråkor och skator, och även ekorrar och andra smådjur, när de löser problem. De är ganska smarta små rackare, som kan öppna alla möjliga förpackningar och lista ut hur de ska komma åt godbitar som lockar. Kanske finns det nåt att lära av smådjuren och deras list för att komma över mat som vi lämnar efter oss.

Gå inte vilse i universum.

Söndagstankar

Jag blev så uttröttad igår att jag sovit hela dagen idag. Inte för att jag missat så mycket, vad jag såg av vädret under dagen så har det regnat nästan hela tiden. Mysigt när man sitter inomhus med en kopp varmt te och en bra bok (Röde Orm, för tillfället). Inte så kul om man måste vara ute i det.

Fast jag funderar på att skaffa hund, i vilket fall jag ju inte skulle ha något val, hunden måste ju komma ut. Kanske dags att skaffa regnkläder...

Gå inte vilse i universum.

Släkten är värst

Kom precis från värsta släktträffen hemma hos mamma och kan lugnt säga att jag är helt slut. Inte fysiskt, men mentalt känner jag att hårddisken är på gränsen till burnout. Mest för att det vimlade av släktingar som jag inte träffat på så länge att jag inte ens minns dem, eller till och med såna jag aldrig hade träffat. Aspies är ju inte så bra på det där med att umgås med folk. Själv kan jag bita ihop och ta mig genom, men jag känner att min gräns har blivit lägre än den var för 10-12 år sedan.

På den tiden jobbade jag inom kommunen i Malmö, och på fritiden jobbade jag som bartender på RFSL Malmös klubb Indigo. Med andra ord träffade jag folk hela dagarna, och mest såna jag inte kände. På den tiden gick det bra, men numera känner jag mig som om min hjärna haft en date med en slägga efter ett par timmar.

Fast jag får ju erkänna att det var rätt kul att träffa de flesta av släktingarna. Mest var det kusiner och kusinbarn. Och fascinerande att få träffa släktingar som tänker och resonerar ungefär som jag gör. Det är annars rätt ovanligt för mig att träffa folk som ens förstår hur jag tänker, så det är klart jag tar vara på stunder med "connection of the minds" med släkten.

Hur jobbigt det än var med alla tillsammans, så är jag glad att de kunde komma, om inte annat så för min mammas skull. Och jag ser faktiskt fram emot att träffa dem igen.

Gå inte vilse i universum.

Morot

Karl Marx skrev "Religion är opium för folket". Man kan debattera vad hans ursprungliga mening var. Jag tror han menade att människor har ett starkt behov av att tro på något större än mänskligheten, och då skapas religioner. Att man sedan ännu inte har hittat en tillfredsställande definition på ordet religion är en helt annan diskussion. I citatet ovan tänker jag att det är tro på en högre makt, på "Gud", som avses.

Om man väljer att definiera religion som en tro på en (eller flera) högre makt, tillsammans med myter och riter kopplade till denna tro, så har religion förmodligen funnits lika länge som vår egen art av människa, homo sapiens sapiens.

Citatet framställer religion som något negativt, jämställer religion med opium, en mycket beroendeframkallande och destruktiv drog. Med tanke på de fundamentalister och sekter som finns nuförtiden är det kanske inte någon långsökt jämförelse. Men jag tror att i ett samhälle som vårt kan religion också vara en nödvändighet för att det ska fungera tillfredsställande.

Men jag hade inte tänkt skriva en uppsats om religion i dagens samhälle ;) Det är bara lite slumpvisa tankar i mitt huvud medan jag tittar på TV och surfar på Facebook.

Gå inte vilse i universum.

Aprilväder...i maj

Konstigt hur det alltid blir dåligt väder precis när jag får lust att gå ut och promenera. Inte har jag några regnkläder heller. Får väl ta en snabbis mellan skurarna.

Så här sitter jag och slötittar på "Scrubs" medan jag surfar på nätet, och leker med katten. Vad är det som gör att andra människors sociala liv är så intressant? Själv tycker jag det är ganska kul att se hur andra ställer till det för sig med "vita lögner" och "diplomatiska sanningar". Som andra Aspies kan jag inte ljuga, så folk uppfattar mig nog som nästan löjligt ärlig. För mig är det löjligt att andra anser sig tvungna att ljuga om helt vardagliga saker. "Ärlighet varar längst", det var nog en Aspie som kom på det ordspråket.

Gå inte vilse i universum.

Laddar...Var vänlig vänta...

Sen jag steg upp i morse har jag känt mig "ovillig", och insåg plötsligt att jag varit konstant social i över två veckor. Med andra ord, batterierna urladdade. Så jag bestämde mig för att ta ledigt en dag, med telefonen urkopplad och TV:n på. Nu ska jag krypa upp i soffan och ladda batterierna.

Man glömmer aldrig sin första!

Eller det kanske beror på vad det gäller. Här kommer iallafall min första blogpost. Eftersom jag inte har något särskilt att säga så blir den väldigt kort.

Gå inte vilse i universum.